Onsdag

november 29, 2017

...just när man trodde att mängden black friday-mail skulle sina, började det droppa in cyber monday isället. Hah! Nä, inte för att klaga. Vi har gjort superbra fynd även i år.

Den som inte orkar läsa en hemskt lång utläggning om vår trånga hall kan hoppa över följande tre stycken:

Ifjol köpte vi ett nytt kylskåp på black friday, i år blev det en garderob till hallen. Hoppas skåpet går att placera någorlunda vettigt... Det här med hallskåp har ju varit en följetong ända sen vi flyttade in för tre år sedan. Vår hall är ju synnerligen opraktisk, det finns ingenstans att hänga in jackor, så alla hänger framme. Sommar som vinter. På ena sidan av hallen går det inte att placera något skåp, eftersom det är typ 30 cm mellan dörren och väggen, och man ju helst vill kunna öppna ytterdörren helt, utan att slå den i ett skåp.

På andra sidan dörren finns det ganska exakt utrymme för ett klädskåp, bara det inte är alltför djupt. 60 cm funkar t.ex. inte. Fast då ska man helst inte ställa det precis innanför dörren eftersom man måste komma åt lampknappen på väggen också. Se bilden (jajaja, jag vet, när det äntligen bjuds på en bild i denna bildlösa blogg, ja då är det en dålig paint-beskrivning av hallen, WTF liksom! :P) Och sen får det inte vara för brett skåp eftersom det kommer upp vattenrör ut hallgolvet som sedan böjs in genom köksväggen (?!?). Alternativt ska det gå att såga hål i skåpet precis vid vattenrören så att man kan skuffa skåpet ända mot väggen. Och det där är ju svårt att mäta. Nu hittade vi hur som helst ett skåp, bestående av tre skåp som var 50 cm djupa (totalt 53 med skjutdörrar) så oavsett om det går att såga eller inte så borde skåpet passa på djupet.

Sen var ju följande grej att få hem åbäket. Vi har ju ingen stor bil precis. Ingen dragkrok heller. Och följaktligen ingen släpvagn då heller. Att beställa stora grejer från IKEA kostar långt över hundralappen, dessutom 80 euro till ifall man vill ha skåpet uppburet också, till tredje våningen. HAHAHA liksom, det är mer än vad själva skåpet kostar! Så vi har muttrat rejält över det här med att bo avsides, då många möbelaffärer ändå erbjuder gratis hemkörning inom visst kilometerantal (ja, det gör vår lokala också, men där är priserna nåt helt annat och det känns onödigt att betala det dubbla mot vad som känns rimligt för ett hallskåp). Vi har kollat på Masku, vi har kollat på Jysk, men överallt verkar leveransen ligga kring hundralappen.

Denna gång var det ett skåp från Jysk som fick funderingarna att börja snurra. Vi har som sagt funderat på det här skåpet i tre år nu utan att hitta nån lösning, men sambon tyckte att nu får det bannemig räcka, vi beställer skåpet till närmaste Jysk-butiken i Kauhajoki och sen får han ensam hämta det på nåt sätt därifrån genom att låna en bil, istället för att vi ska åka båda och behöva börja krångla med både barnvakt och lånebil. Sagt och gjort, och ett hallskåp är nu på väg hem till oss. Hoppas att det blir bra det här nu då... :)

Sen har vi också fyndat en säng som Alicia ska få i julklapp, hon sover ju fortfarande i spjälsängen med borttagen sida, men den börjar småningom kännas kort så nu får det flytta in en 160 cm lång juniorsäng hos oss. De flesta verkar vara 140 cm, och det känns ju lite snålt i och med att spjälsängen är 120 cm lång, så vi funderade också på alternativet att köpa en fullstor jenkkisäng direkt. Dock är fröken en ganska orolig sovare som lägger sig på tvären och rullar runt i sömnen, så vi behövde något att fästa stödkanten i så att hon inte ramlar ur sängen. :) Och när vi nu hittade en 160 cm lång säng till riktigt bra pris så slog vi till på det.

IKEA råkade ha halva frakten på måndag (såg vi nog det redan innan men inte ens då kändes det överkomligt med hallskåpet). så jag passade på att komplettera med madrass, dyna, lakan, förvaringslådor och annat smått och gott (ljus!) till hemmet.

En hel del julklappar har jag också fyndat, men ifall nu nån mottagare skulle råka läsa så kan jag ju inte rapportera mer om just den biten. ;)

Nu känns det som om man borde hålla hårt i plånboken ett halvår framåt typ, men redan i helgen ska vi iväg på tu man hand. Vi har inte varit barnfria tillsammans sedan en kväll i juli, så det där med julklappar är lite mer en bisak, även om vi ju nog har några oinskaffade ännu. Nä, här ska tittas ifred i butiker, drickas kaffe sittandes samt njutas av god mat utan spill. ;)

Vad annat är aktuellt just nu? Jag blev inbjuden till en hemlig Facebookgrupp, tillsammans med tjugotusen andra kvinnor. En finlandssvensk variant av #meetoo som nu blivit offentlig idag, under hashtaggen #dammenbrister - ni har förhoppningsvis inte undgått det. Inget av vittnesmålen är mina (de kan du läsa här), men jag satt hela första kvällen och läste igenom de vittnesmål som postades av gruppmedlemmarna. Visst hade man en aning om vidden av trakasserierna, men att det faktiskt är så många som på riktigt blivit ofredade, illa behandlade, våldtagna. Jag hade ingen aning.

Jag hoppas att alla dessa upprop och kampanjer faktiskt leder till något också, att det inte bara pratas ett par dagar utan faktiskt tas itu med problemen.

På tal om problem så vägrar lilla fröken fortfarande tillåta somliga kroppsfunktioner och det börjar bli riktigt enerverande nu. Hon håller emot och håller emot och det läcker lite i taget och svider och blir rött, vi smörjer och torkar och försöker förklara att ifall man bara låter allt komma på en gång så blir det inte så rött och irriterat. Men nä. Vi ger en lagom dos Pegorion varje dag men det hjälper liksom inte. Det är varken hårt eller löst, hon bara håller emot för allt hon är värd. Ibland får vi saken någorlunda uppredd, men så går det några dagar och så är vi där igen. Man blir så trött. Värst är det ju för fröken själv. Det är gråt stup i kvarten ungefär var tionde minut från att vi kommer från dagmamman till att vi går och lägger oss. Ja, det är gråt hos dagmamman också för den delen, och alla andra barn är också bekymrade och stundvis nästan sympatigråter. Håhåå...

Vad gööör man? Jag vet inte vad som är bättre, att bara förklara och försöka låta henne inse det själv (det händer liksom inte eftersom problemet bara eskalerar ju mer hon får hålla emot, ju rödare det blir, ju ondare det gör, ju mer hon håller emot...), eller att faktiskt försöka hålla kvar henne på pottan med knäna isär för att det inte ska gå att hålla emot. För sen är hon ju som en heeelt annan människa efteråt och det röda får en chans att läka ett halvt dygn eller så, innan det är dags igen...

Vi försöker peppa och jubla och sådär då det väl sker, vilket tydligen leder till lite lustiga situationer. Inatt vaknade både jag och fröken då kisse gick på lådan, varpå Alicia kommenterar att "Ninni gick på lådan hon! Hon KAKKAR. Hon bara krafsar och krafsar... Ninni ha BAJSAT hon... BRA JOBBAT Ninni!". :D :D :D
  

You Might Also Like

0 kommentarer