23 augusti

augusti 23, 2017

Fröken har blivit så morgontrött de senaste dagarna. Vi har fått strukturera om schemat lite för det krävs liksom två personer för att få upp henne, haha. Jag kliver fortfarande upp tidigt, men även de två andra kliver upp lite tidigare, medan jag ännu är hemma. 

Fröken är sååå svårväckt och vägrar öppna ögonen när klockan ringer. Så när jag är klar med mitt, lyfter jag helt enkelt upp henne ur sängen och bär henne till soffan, där vi sitter och myser en stund framför barn-TV tills hon är någorlunda vaken. Jag gör det så gärna, för det är sällan hon är såpass mysig och stilla och gör sig liten i ens famn. 

...så döm om min förvåning, när det idag hördes kvitter från sovrummet och upp kom en strålande glad unge på sina egna ben, tassade in i badrummet och slog armarna om mig. Haha!

Det var ju en bra början på morgonen i alla fall. Sen tog jag nämligen en lite längre cykeltur än vanligt och hamnade plötsligt på operationsbordet innan jobbet. Snabba ryck här minsann. Hann väl knappt fatta vad som hände, och inte kändes det nämnvärt heller, då jag blev sydd för andra gången i mitt liv. Den första var betydligt mera obehaglig om vi säger så.

På tal om det, så är det den 23 augusti idag, den dag som för tre år sedan förändrade livet, då det plötsligt uppenbarade sig två streck på en sticka. Tänk att Alicia på sätt och vis hängt med oss i treeee åååår!

Fröken har haft fotografering på scehmat hos dagmamman idag, vi väntar med spänning på att få se resultatet så småningom!
  

You Might Also Like

0 kommentarer