Obrydd, morsdag och tvåårskontroll

maj 15, 2017

Jag började reflektera över en grej. Jag märker hur mindre jag bryr mig om "världsliga ovidkommande saker" för varje år. Det här lät ju inte sådär jätteupplyftande kanske, men låt mig förklara.

Jag har reagerat på att saker inte känns så himla viktiga längre...ESC till exempel. Tidigare var jag ju värsta nörden som hade koll på alla länder och bidrag och plagiat och detta-låter-som. I år somnade jag på soffan halvvägs in i tävlingen och glömde sedan bort alltihop och såg först på Facebook vid halvettiden följande dag, vem som hade vunnit. Jahapp. Eller hockey-VM för den delen, det återkommer ju varje år och blir bara mindre och mindre intressant. Eller hur man ser ut, jag ser hellre ut som en tönt än att jag fryser. Vilket ledde till att jag i fredags cyklade till jobbet med två olika vantar eftersom jag inte hittade den andra i någondera paret.

Livet som 30-plussare alltså.

Morsdag, har det också varit. Jag fick ett jättefint kort som Alicia hade knåpat ihop hos dagmamman, och så en blomma att ha ute på balkongen. Hållbarare så! ;) Tänk att hon suttit där och kladdat och klistrat med sina små händer! :)

Morsdag är ju annars i min kalender är en sån där dag som man hela veckan innan känner en sån där olustighetskänsla i hela kroppen ända tills man kommer på att, just det ja, det var ju morsdag. Den dag som tillsammans med julafton är årets värsta dag på sånt vis (jag tycker verkligen inte om dessa dagar).

Och som numera är så...tudelad. Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig för att det inte ska låta fel... men... jag har ju inte "firat" morsdag på femton år och plötsligt får man inte ens vara ledsen ifred längre utan dagen går ut på att "fira" och man ungefär förväntas vara glad.

Ja, jag vet som sagt inte hur jag ska uttrycka mig. Jag tycker ju absolut att man ska fira, både sin egen och andras morsdag, men för mig blir det liksom tungt... Samtidigt som det också känns skönt att "ha nåt att göra" så man inte fastnar i nån negativ loop.

Vi var iaf iväg och hälsade på min mormor och sambons farmor, tände ljus vid mammas grav och for sedan hem för att äta lunch och sova lunchvila. Sen direkt iväg för att äta med sambons familj, och hem kom vi väl först vid sextiden. Alicia var lagom speedad efter en heldag med program, så hon somnade en timme senare än vanligt.

Idag blev det tidig hämtning hos dagmamman då fröken skulle på tvåårskontroll och tandläkarbesök. Vi inledde med tandläkaren som ville räkna tänder. Främmande tant, komma och kika i munnen på det viset! En glimt hann hon få se, och så konstaterades det att fröken har 20 tänder (sen ett halvår tillbaka). Alicia valde en fin gul tandborste att ta hem, och sen gick vi över till rådgivningen (som bekvämt nog finns precis bredvid, i samma byggnad).

Fröken har tydligen lagt i en ny växtspurt, och hade plötsligt växt 8 cm (!) sen förra besöket för ett halvår sedan! Så nu är hon 90 cm lång och väger 14,7 kg. Jämförelsevis var jag 92,5 cm och 12,8 kg, och sambon 83 cm och 13,5 kg på våra tvåårskontroller.

Vi passade på att leka lite i parken på väg hem, den envisa blåsten till trots. Lite picknick i form av en banan blev det också, det passade ju synnerligen bra eftersom fröken tjatat om picknick ända sen bordet och bänkarna placerades i parken igen inför säsongen. :)
  

You Might Also Like

0 kommentarer