You're the inspiration

Oktoberplaner

september 20, 2017

Härmed utser jag oktober till må-bra-månad. 

Jag kommer typ att ha oceaner av egentid i oktober och tänkte satsa lite tid på sånt som får en att må bra. Inte för att jag på något vis mått dåligt innan heller (eller ja, födelsemärke-hysterin i augusti var ju inte kul, men jag mår liksom grund-bra så att säga), men det finns ju alltid rum för förbättringar liksom!


1. Få fler sömntimmar
Jag är i grunden en riktig nattuggla som gärna är uppe och myser till långt efter midnatt. Men det funkar liksom inte riktigt när man är tvungen att kliva upp 6:45. Eller ja, det FUNKAR väl, men... Det märktes i augusti då jag återvände till jobbet och plötsligt sov ett par timmar mindre. Det funkar ju, men man mår bättre ifall man sover ordentligt, och nu tänkte jag försöka inta vågrätt viloläge i sängen senast 23:30.

2. Börja yoga
Har redan tjuvstartat! Passade på att köpa ett seriekort medan jag ännu har möjlighet att få det subventionerat via jobbet, och nu yogar jag en kväll i veckan, 350 meter hemifrån. Lyx! Jag får komma hemifrån och stretcha samt öva på att slappna av. Jag har ett stort behov av att vara ifred, och även om det är flera andra med på passet så är alla tysta och blundar. 

3. Planera om vårt matschema. 
Vi har ett 3-veckors schema som vi följer mer eller mindre noga, men nu känner jag att det gärna får plockas in lite nya maträtter där!

4. Satsa mer på hudvård
Ska smörja in mig med allehanda väldoftande saker, haha! Och bada badkar!

5. Gå på fotopromenader
Ni veeet ju hur jag våndas över att sakna den där foto-lusten. Jag vill hitta den igen!

6. Röja omkring i walk-in-closeten. 
Det är pinsamt att erkänna men där finns ouppackade lådor sen vi flyttade för snart tre år sedan. Det finns nog fler ställen som skulle behöva ses över, ställen som är mer synliga, men nu beror råddet på dessa ställen nästan på att det inte finns nån vettig förvaring, och därför är det där jag behöver börja. Plus att jag är nyfiken på vad som gömmer sig i alla hyllor och lådor, nu då jag småningom börjar komma i mina gamla kläder igen! Just nu är det ingen som ens kunnat ta sig in där på flera månader, då vi lyfte in ett stort skåp dit då sovrummet skulle målas...

7. Fortsätta gå ner i vikt 
Jag gick ju ner närmare 6 kg i somras och vill fortsätta på den linjen så att jag kommer under 60 kg så småningom.

8. Öva lite på det här med att vara närvarande här och nu, typ mindfulness
Jag är så sjukt dålig på det här. Jag ligger alltid steget före, alltid "på väg" nånstans. Lider av nån slags tunnelseende. Borde bli bättre på att liksom se vad som händer här och nu.

9. Stressa mindre
Hänger ju ihop med föregående punkt. Jag har lätt för att stressa upp mig då saker går långsamt. Känns som att man sitter fast i seg sirap på något vis, att allt tar dubbelt längre än man tänkt sig (vilket ju i och för sig är sant också, sedan man fick barn!). Men att stressa när man inte ens har bråttom någonstans, det är så onödigt. Det blev så tydligt en lördag då vi hade varit och handlat och skulle in genom dörren hemma. Fröken hade andra planer och jag blev stressad och ville ha in henne genast, och sambon påpekade att vi ju faktiskt hade NOLL planer för resten av dagen.

10. Variera frukosten 
Inte alltid äta ett par torra skinksmörgåsar, alternativt gröt med sylt, vilket det oftast blir.

11. Läsa böcker
Det finns så mycket intressant att läsa om!

12. Lyssna mer på musik 
Jag mår bra av att lyssna på glad musik! Och återuppta den gamla klassikern "fredagsdisco" som jag och Alicia körde då vi var hemma. Man får ju lite motion på kuppen, heheh...
  

Life is life

Kattutflykt och yoga

september 19, 2017

Helgen flöt förbi utan att några större under skedde. I söndags var vi ute hela familjen inklusive katt. Kisse är van att vara ute i koppel och det fick hon vara flera gånger per vecka förr. Men så kom Alicia och det blev genast svårare. Hon går ju inte som en hund precis, utan står mycket stilla och funderar, och går sedan dit hon behagar.

Visst har jag kunnat gå ut med henne på egen hand också, men för husfridens skull har vi liksom inte vågat prova. Ifall hon får gå ut, blir hon lätt rastlös och krafsar på dörrar och jamar högt. Och det kan man inte riskera då man färdigt riskerar sova lite halvrisigt med småbarn i huset. Tror hon varit ute tre gånger sedan Alicia föddes.

Nå, jag tänkte hur som helst lite synd om kisse och lät henne få komma ut. Alicia var nästan chockad över att kisse också kunde gå ut, haha! Så vi tog en liten runda bortåt parken, kisse balanserade på staketet till lekparken och sedan klöste hon på träd i stora parken. Alicia skulle givetvis också hålla i kopplet, och så kom hon med små presenter i form av kottar och pinnar och annat som hon tyckte att kisse skulle nosa på. :D

Igår kväll provade jag på yoga för första gången någonsin. Och det var ju en upplevelse! Positiv sådan. Jag var först på plats och det rådde ett lugn över hela salen, med avslappnande musik och levande ljus. Inga taklampor. Man fick te och sedan gjorde vi olika övningar och avslappningar på golvet. Min hjärna skulle behöva en off-knapp, men kroppen blev iaf väldigt tung och avslappnad. Så fler gånger blir det definitivt, det bor nog en inre hippie i mig.
  

Life is life

Invecklat värre tydligen.

september 18, 2017

Jag har sagt det förr och jag säger det igen, ni som har barn och har en fast anställning vet inte hur bra ni har det.

Som det ser ut nu har jag inget jobb i oktober, så jag har börjat dra i lite trådar för att reda ut hur vi ska göra med dagvården.

Målet är ju förstås att hitta ett vettigt jobb så fort som möjligt, och att nuvarande system ska kunna löpa på smidigt för alla. Det vill säga att jag, som varit hemma med fröken i nästan 2 år, jobbar heltid (eller vad jag nu hittar), sambon jobbar 4d/v och Alicia är i dagvård 4d/v. Vi ville inte ha henne heltid då hon ännu är ganska liten och sambon ändå hade möjlighet att gå ner i tid.

Det var ju en himla cirkus i vårvintras när jag skulle börja jobba. Man får ju liksom ta den dagvårdsplats som råkar finnas ifall man "plötsligt" får ett jobb (dvs. inte kan planera när man ska återgå till sitt fasta jobb efter föräldraledighet), och vi hade ju den enorma turen att få en plats hos en svenskspråkig dagmamma på "rätt" sida av stan (andra alternativet hade varit en finskspråkig dagmamma i totalt andra änden av stan, dagisplats fanns ej).

Nu är ju situationen den, att vi gärna vill ha kvar denna dagvårdsplats, även om jag blir arbetslös. Fröken trivs bra på alla sätt och vis. Platsen är känd, dagvårdaren är känd, kompisarna är kända. Skulle kännas orättvist att rycka upp henne därifrån och t.ex. en månad senare ansöka om ny dagvårdsplats, kanske någon helt annanstans och då köra hela inskolningsproceduren på nytt. För att inte tala om hur mycket enklare det är att kunna tacka ja till ett jobb med kort varsel ifall dagvårdsfrågan redan är löst!

Och det ska ju gå, läste någonstans att i två månader efter att man blivit arbetslös, har man fortfarande rätt till heldagsvård, och efter det har man sedan subjektiv rätt 20h/vecka. Men för att få lite billigare räkningar ifall jag är arbetslös, tänkte vi att vi skulle dra ner på dagvården för den tid då jag är hemma, men fortfarande behålla vår plats för att smidigt kunna återgå till jobb sen då det blir aktuellt.

Så jag kontaktade dagvårdschefen för att höra mig för ifall man i så fall ska skriva ett nytt avtal eller om det räcker med att man meddelar förändringen. Frågade även angående detta med 2-mån-heltid-efter-arbetslöshet.

Som svar fick jag att vi har rätt till 20h/v och att dessa kan man planera på olika sätt. Samt en blankett där man skulle meddela om ändring av antalet vårddagar. Denna blankett fanns inte på stadens hemsida, det hade jag kollat redan innan.

OK. För det första fick jag inget svar på min fråga. Och för det andra står det på blanketten att man inte kan göra en ändring för bara en månad åt gången, utan den ska göras för en längre period. Jaha...?

Så jag mejlar igen. Och frågar hur vi kan göra ifall jag bara är arbetslös en månad, att är det isåfall bättre att fortsätta med nuvarande system 4 hela d/v, och så frågar jag på nytt för att försäkra mig om det nu var så att man har rätt till heldagsvård 2 mån efter att man blir arbetslös.

Får följande som svar: "Så är det, ni har rätt, alla vill ju inte. Hoppas att du får ett nytt jobb.". Kort och gott.

Jag har försökt tolka det här svaret på olika sätt, men reaktionen är fortfarande WTF?!? Jag fick ju fortfarande inte ett svar. Och vad är det för antydningar? "Alla vill ju inte"? Det handlar väl inte om att jag inte vill dra ner på dagvården, det gör jag gladeligen bara jag vet att jag faktiskt KAN dra upp timmarna igen den dag då vi behöver mer dagvård???

Vaddå "alla vill ju inte", hon får ju det att låta som att vi använder dagvården som nån slags förvaringsplats, hur långt från sanningen kan man egentligen komma då vi vårdade fröken hemma tills hon fyllde 2, och sambon nu fortsättningsvis är vårdledig en dag per vecka? Och vi försöker tänka på kontinuiteten i frökens vardag, för att det inte ska bli några stora förändringar för hennes del!

Nä, det här var minsann fräckt. Eller är det jag som överreagerar? Jag hade velat ha ett sakligt svar istället för konstiga antydanden om hur vi väljer att sköta familjens angelägenheter. Det är ju liksom inte lätt att vara allvetare då det är fråga om första barnet?! Irritationen växte inombords men svarade sedan kort och gott att "Jag försöker bara reda ut vad som skulle vara vettigast för vår familj, skulle gärna dra ner på antalet timmar i oktober ifall jag är hemma då, men nu går det tydligen inte eftersom förändringen måste gälla en längre tid än en månad."

Jag skulle hemskt gärna vara en okomplicerad förälder med tydliga och förutsägbara arbetsplaner, men nu är jag tyvärr inte det. Ännu i alla fall.

Hur gör folk som skiftjobbar och inte kan förutse dagvårdsbehovet långt på förhand? Betalar man för en massa dagar i onödan?
   

You're the inspiration

Blogglista

september 17, 2017

Hittade denna lista för några dagar sedan och tänkte att den ska jag också besvara! :) 



Jag bloggar för att: jag inte kan låta bli! :) Heheh, nä men skrivandet är viktigt för mig, och har alltid varit. Jag har väl nån slags kreativ ådra. Som liten hittade jag på sagor och gjorde tidningar som delades ut i grannskapet. Sedan avancerade det till nån typ av ungdoms/musiktidning som jag pynjade ihop med hjälp av CorelDraw på datorn (den stannade dock där). Men ja, bloggen var det vi talade om nu! Dels fungerar bloggen som dagbok, det är kul att ha allt "till pappers" och kunna gå tillbaka i arkivet och kolla upp saker, eller annars bara läsa bakåt. Jag har bloggat sedan 2001, först skyddat i diverse communityn men offentligt sedan...2005?

Jag läser andra bloggar för att: ha som tidsfördriv, ha som inspirationskälla, ha som kunskapskälla, och för att man liksom vill följa människor som man av en anledning eller annan har börjat följa.

Den första blogg jag läser på dagen: Det kan jag inte svara på, jag läser blogger jag följer via Feedly, och där radas inläggen liksom upp i kronologisk ordning. Jag går således aldrig in på bloggar i webbläsaren. Bloggar som inte har ett flöde som går att mata in i feedly, de följer jag helt enkelt inte, oavsett hur intressanta de skulle vara.

Den här typen av blogg saknas: Tror inte det existerar någon sådan. Det finns bloggar om de mest specifika ämnen, saknar man nån är det nog för att man inte hittat den än, tror jag. :)

Det här skrivs det för mycket av i bloggar: Var och en får väl skriva om vad man vill, och sen är det väl upp till läsaren att klicka sig vidare ifall innehållet inte intresserar, tycker jag. Och efter det diplomatiska svaret kan jag avslöja att jag personligen läser aldrig bloggar om träning, renovering, eller mycket ytliga "reklambloggar" (där var och varannat inlägg består av reklam, 10% reklaminnehåll kan man godkänna tycker jag), men det är som sagt mina personliga preferenser.

Blogg eller vlogg: Definitivt blogg. Jag har aldrig heller förstått grejen med poddar, annat än möjligtvis om man åker bil långa sträckor eller typ joggar (ingetdera gör jag). Det går ju såååå mycket fortare att läsa text! .

Atmosfären i den finlandssvenska bloggvärlden är just nu: Kan inte direkt uttala mig, men jag har inte märkt av några större draman och rabalder den senaste tiden i alla fall. Live and let live.

Det här tycker jag om sponsrat innehåll: Så länge det på något sätt är relaterat till bloggens övriga innehåll eller bloggarens liv och vardag har jag inget emot det, i lagom doser förstås.

Mitt mål med min blogg är: Målen varierar enligt tid och ork kan man väl säga. Då jag har mer tid och energi och inspiration blir det mer satsning på bloggen. Men jag försöker inte mangla ut något med våld utan jag sätter mig och skriver då jag känner för det. Ekonomiskt så vill jag få in tillräckligt så att det täcker domänavgiften, men eventuella extraslantar är givetvis också välkomna.

En bloggare jag vill byta liv med för en dag: Hmm. Jag vet faktiskt inte om det finns nån sån? Jag är gärna jag... Kanske nån resebloggare så jag får ligga vid poolen i värmen?
   

Life is life

Frajjdejj!

september 15, 2017

Och så var det redan fredag! Märkligt det här.  Dagarna flyter på och flyter ihop liksom. 

Vi kan väl börja med gårdagen i alla fall. Efter en morgon med en hel rad mystiska teknikrelaterade problem på jobbet, unnade jag mig sushi till lunch. Mums! Sen var jag och plockade upp lite fynd på vägen hem. Ett par vinterskor och några pyjamas hittade vidare till oss från en av Alicias dagvårdskompisar och så ett annat loppispaket från posten.

Det är ju lite tråkigt när ungen inte växer så fort längre, man får ju nöta på samma kläder en evighet. Jag som gillar att fynda får ju börja begränsa det hela då det ju liksom inte är nån vits att ha hundra tröjor i samma storlek. Jag tänker liksom lite att man får "passa på" då det troligtvis inte blir några fler ungar men nu har vi verkligen allt vi behöver i stl 98(/104) - som fröken inte ens börjat på än.

Förr shoppade jag massor åt mig själv, så jag har väl liksom flyttat över problemet till barnkläder istället, suck...

För att inte tala om såna där "fina" kläder som man inte kan köpa längre, annat än att ha liggandes i skåpet då, typ. Det gick ju bra med finkläder medan hon bara låg och sprattlade på golvet, men numera vill man ju gärna att ungen ska kunna leka fritt utan att begränsas av kläder som inte töjer eller annars av nån anledning är ömtåliga.

Hur som helst. Fröken verkar ha ärvt mitt intresse, för när hon fick se grejerna igår (paketet öppnade jag inte ens i hennes åsyn) så skulle skorna på direkt och ena nattlinnet också. Skorna fick vi i alla fall, efter mycket protester, bort från fötterna när det var dags för middag (dessförinnan hade de nog varit av vid diverse toalettbestyr, men skulle absolut på igen) och nattlinnet vägrade hon ta av sig så det fick hon sova i. Envisa unge! :D

På tal om att sova, jag vet inte om jag nämnde det, men förra helgen bestämde hon sig plötsligt på söndagen för att hon inte skulle sova nån middag... Så det var första gången hon var vaken från morgon till kväll, 2 år och 4 månader gammal. Jag tycker det känns tidigt att lämna bort dagsömnen, och hon var nog myyycket trött under eftermiddagen och kvällen sen. Men jag antar att det kommer nån sån här "mellantid" småningom, då hon sover hos dagmamman men inte hemma.

Jaja, det blev väl mest svammel idag men så får det va ibland! ;)